Posts Tagged ‘trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs’

h1

Vision, vänner och vansinne

augusti 13, 2015

Efter drygt åtta år slutar jag nu som VD för Astrid Lindgrens Näs, ett växande och unikt kulturcentrum och besöksmål i Vimmerby. I tre avslutande blogginlägg reflekterar jag över min tid på Astrid Lindgrens Näs. Det här är det tredje och definitivt sista inlägget: Vision, vänner och vansinne.

*

11698765_10153133727037815_5187250336124194453_oNU HAR JAG tagit farväl av mitt kontorsrum. Det är utrymt och tomt på mina saker. Jag har lämnat kvar våra fyra honnörsord på whiteboardtavlan:

Platsen
Äktheten
Engagemanget
Människan

Det känns bra. Nu får någon annan ta vid. Som chef ska man passa sig för att stanna för länge, i synnerhet i kreativa jobb. Åtta och ett halvt år är ändå en rejäl del av en livstid.

* 

Att bygga upp ett kulturcentrum från scratch i en helt främmande miljö är en utmaning. Den antog jag på hösten 2006 i Vimmerby, när jag blev VD i det kommunala aktiebolaget Astrid Lindgrens Näs AB. Jag minns vad dåvarande kommunchefen Christer Johansson sa första gången vi talade om jobbet:

– Det är bara fantasin som sätter gränser för vad det här kan bli.

Sedan talade han om hur kommunen skulle kunna köpa in grannfastigheterna, återplantera den gamla allén som gick mellan centrala stan och Astrid Lindgrens barndomshem, hur man skulle kunna bygga en lantlig gångväg (med kossor, höbalar och hela baletten) mellan Astrid Lindgrens Värld och Astrid Lindgrens Näs och en rad andra expansiva och i grunden kloka tankar. Han hade en vision och var rätt ute.

Men han hade glömt en sak. Förankringen i den politiska sfären. Astrid Lindgrens Näs uppdrag hade från början alldeles för dålig acceptans hos de fullmäktigeledamöter som faktiskt hade beslutat om det.

Om jag ska vara självkritisk så tror jag att jag underskattade den delen. Det som var självklart för mig, och som förespeglades mig när jag anställdes, visade sig inte vara fullt så självklart. Nämligen att Vimmerby skulle göra en tveklös och ganska påkostad satsning på ett kulturcentrum i Astrid Lindgrens namn.

Det visade sig snart att det bland annat fanns en negativ opinion som lokaltidningens redaktör gav uttryck för och gärna underblåste, av för mig fortfarande outgrundliga skäl. Det fanns också bland några lokalpolitiker en uttalad allmän skepsis mot kultur, kulturhus och museer. Eller ett rent ointresse eller icke-engagemang; en av politikerna i min dåvarande styrelse ställde exempelvis under det första verksamhetsåret bara en enda konkret fråga, och den handlade om när styrelsearvodet skulle betalas ut.

Av sådana skäl var det av största vikt att bolaget fick in extern expertkompetens i styrelsen. Inte minst på ordförandeposten, där Kronobergs landshövding Kristina Alsér  gjort en tung och viktig insats genom åren.  

Några månader efter invigningen 2007 av Vimmerbys nya kulturcentrum Astrid Lindgrens Näs, besöktes vi av den socialdemokratiska gruppen i kommunen. En medelålders metallare sa rakt ut: ”Vad har jag för nytta av det här? Jag har aldrig i hela mitt liv gått på museum.”

Den frågan har förföljt mig sen dess.

Och jag tror att många museiansvariga och kulturaktörer i landet brottas med samma fråga.

GraffitiNAS
En vision för en offentlig kulturverksamhet måste innehålla viljan att inkludera alla. Barn, nya svenskar, kulturovana, åldringar, turister, whatever. Och inkludera dem både som besökare och medskapare.

Men en vision kan inte innehålla allt på en gång.

Den vision som styrelsen för Astrid Lindgrens Näs mejslat ut, med början från 2008 (under den tid jag varit VD och Kristina Alsér ordförande),  har framförallt handlat om utveckling av hela verksamheten och besöksmålet. Trädgårdssatsningen har en speciell udd riktad mot målgruppen trädgårdsintresserade och våra skolprojekt förstås också mot målgruppen skolbarn – men i övrigt har visionen varit att från grunden skapa en spännande Astrid Lindgrensk arena, med en mängd attraktiva och relevanta erbjudanden för de många människorna.

Eller med andra ord:  skapa en mötesplats som lockar en rad olika människor med olika behov. En föränderlig mötesplats som ska kunna utvecklas många år framöver.

Utan en vision hade vi lätt kunnat tappa färdriktningen och relevansen, och frestas till att endast fokusera på att skapa ett så lönsamt turistmål som möjligt; vackert och tillgängligt visserligen, men utan någon mer långsiktig tanke och idé.

Spännande trädgårdar, utställningar och programkvällar kan man skapa överallt i Sverige som ett sätt att dra turister. Men just Vimmerby har unika förutsättningar. Det relevanta i att göra det just här, intill Astrid Lindgrens bevarade barndomshem, är förstås just kopplingen till författaren och hennes tematik.

Att bygga trädgårdar med teman från Astrid Lindgrens idévärld blir aldrig så självklart som här. Att bygga utställningar kring Astrid Lindgren eller annan barnkultur blir heller aldrig så självklart som här.

Men just den insikten är också uppfordrande för oss. Vi kan inte  fuska. Både ägaren (politikerna) och utförarna (styrelsen, jag och mina medarbetare) har tvingats anstränga oss för att förstå storheten i det Astrid Lindgren skapat. Vi måste plugga på, läsa biografier, analyser, avhandlingar och originaltexter  för att hitta det verkliga djupet och få de allra bästa idéerna.

Först då kan vi leverera en äkta produkt till våra besökare. Allt annat vore just – fusk!

GraffitiNAS
Astrid Lindgrens Näs kan i skrivande stund (till och med juli) notera ett rejält ökande besöksantal jämfört med tidigare år. Jag är övertygad om att det är resultatet av att företaget och styrelsen faktiskt haft en kvalitetsvision – och inte bara ett budgetmål –  som styrt verksamheten och som signalerat en tro på företagets potential.

Ibland blir det som man vill, helt enkelt.

En vision är viktig för att tala om för omvärlden (exempelvis kommunfullmäktige) vilka långsiktiga mål en organisation strävar mot och vilka ambitioner organisationen har. Visionen är också viktig för att lyfta medarbetarna, ge dem en betydelsefull roll och få dem att inse var ribban ligger vad gäller kvalitet på utbudet, företagskulturen och den gemensamma strävan.

Att ha en styrelse som lägger ribban högt är en förutsättning för framgång. En livlig och mycket kreativ kvällssittning med styrelsen någon gång under 2013 gav följande vision, som i sin tur hämtat delar från värdegrundsarbeten från personalen:

”Med obrottslig trohet mot Astrid Lindgrens värderingar ska Astrid Lindgrens Näs år 2025 vara en häpnadsväckande och attraktiv mötesplats och aktör, och ett av Sveriges mest intressanta kulturella besöksmål.”

Fint, va? Till de som hävdar att visionsarbete och ord på papper bara är tjafs och slöseri med tid säger jag: utan den visionen hade vi haft mindre mod, blivit mer återhållsamma, kanske mer slarvigt kommersiella och haft en sämre strategi för långsiktig utveckling än den som nu finns.

Utan visionen hade Astrid Lindgrens Näs varit ett ganska ordinärt turistföretag. Nu är det ett unikt berättelseföretag, som inte bara vill leverera en vacker upplevelse i största allmänhet, utan också insikter, engagemang och kunskaper till varje besökare.

Och potentialen framöver är enorm.

GraffitiNAS
Man måste ha vänner. I synnerhet måste en kulturverksamhet ha vänner.

Här kan jag också vara självkritisk. Vi borde redan vid starten ha satsat på ett mer djupgående förankringsarbete. Vi borde direkt ha avdelat större resurser till ett professionellt publikarbete och dessutom försökt hitta stadiga kompisar att samarbeta med inom näringsliv och universitet.

På ett sätt är det förstås också en resursfråga. Under de år jag kan överblicka har vi försökt, ibland mer och ibland mindre. Att Astrid Lindgrens Näs besöksantal nu ökar rejält är ett resultat av de senaste årens publikarbete och vässad marknadsföring, där inte minst trädgårdsprojektet varit en god murbräcka.

Men att Astrid Lindgrens Näs ännu inte har några påtagliga stadigvarande samarbeten med näringsliv och akademi är kanske det jag ändå beklagar mest, när jag ser i backspegeln. Vi har visserligen kursen ”Att skriva barnlitteartur” i samverkan med Linnéuniversitetet, men det har hittills stannat där.

Jag är övertygad om att en framtida expansion av verksamheten, besöksmässigt och innehållsmässigt, förutsätter nära relationer till andra företag och universitet i Sverige och utomlands. Men då måste verksamheten också ha ett sakinnehåll som attraherar näringsliv och universitet.

Nu, när själva grunden är lagd och arenan snart är utbyggd, finns det stora möjligheter att hitta sådana samarbeten som näringslivet (lokalt och nationellt) och lärosätena kan dra nytta av. Jag talar alltså inte om sponsring, utan om goda gemensamma och långsiktiga projekt.

Det finns exempelvis, som organisationen Svenskt Näringsliv skriver, ett ”ökat tryck på företagen att respektera mänskliga rättigheter”. Många företag arbetar också i dag med de värdegrundsfrågor som Astrid Lindgren på så många olika sätt gestaltat och lyft fram. Hon är en gemensam nämnare som vi alla kan samlas kring och som alla känner till.

Platsen Astrid Lindgrens Näs skulle därför tveklöst kunna skapa en särskild relief till utbildningar, ledarskapsutveckling och andra CSR-frågor som skulle gagna företagen och ge verksamheten på Näs ett unikt innehåll.

GraffitiNAS
Ibland i museivärlden tycker jag mig ha märkt ett vilset eller ibland skräckslaget förhållande till samverkan med näringslivet. Men ett kulturcentrum, museum och besöksmål behöver sådana vänner också, vid sidan av de gängse besökarna.

Frågan är bara hur man utvecklar ”produkten”? Den som får näringsliv och akademi att börja använda Astrid Lindgrens Näs som en spelplats? För ”produkten” kommer inte neddimpande av sig själv och all produktutveckling kostar pengar.

Hittills har det inte funnits vare sig mentalt eller ekonomiskt utrymme i Vimmerby för särskilda satsningar, utöver de årliga anslagen till Astrid Lindgrens Näs. Men om man på sikt vill skaffa sig nya vänner, och låta företaget och kommunen spela en större roll regionalt, nationellt och internationellt, då skulle jag vilja tipsa om hur man gör i HC Andersens hemkommun Odense.

H. C. Andersen Fonden är en ”utvecklingsfond”, där såväl kulturministeriet, danska tillväxtverket, den nationella danska turistorganisationen Visit Denmark, universiteten som Odense kommun samverkar och satsar. En Vimmerby-variant borde också förstås engagera näringslivet.

H.C. Andersen Fonden säkrar upp forskning om författarens liv och gärning, event med anknytning till Andersen, hittar nya sätt att stimulera Andersen-turismen (och den är stor!) och bidrar till internationella samarbetsprojekt.

Så kan man också få vänner.

GraffitiNAS
Något budskap har jag inte. Men jag vill gärna sprida en allmän tolerans för mänskligt vansinne.”

Så sa Astrid Lindgren i en av alla de otaliga intervjuer som hon gav (Svenska Dagbladet 28/9 1970). Det där blir ett allt viktigare citat att åberopa.

För inte menade hon det mänskliga vansinne som består i krig, kärnvapen och förtryck – nej, här är det den fabulerande konstnären Astrid Lindgren som talar! Och som proklamerar tolerans för olikheter, galna upptåg, diktens frihet, tolerans för konstnärligt avancerade och spännande uttryck och – inte minst – för de människor och företeelser som kan verka en smula udda och galna, men som just därför bidrar till att föra vår värld framåt.

En Pippi Långstrump, en Chaplin, en Louise Bourgeois, en… ja, välj vilken udda konstnär eller vetenskapare som helst!

Här tror jag nyckeln till framgång för en kulturell verksamhet ligger. Att våga använda de mest spännande, kontroversiella och egensinniga konstnärliga uttrycken. Våga göra det oväntade. Det provocerande. Det som sticker ut och ger ringar på vattnet, både i media och i människors inre. Det mänskliga vansinnet, för att tala  med Astrid Lindgren – med betoning på det mänskliga.

Jag hoppas  verkligen att Astrid Lindgrens Näs framöver kommer att vara en av de modigaste platserna av alla vad gäller det!

GraffitiNAS
Det här blir mitt 571:a och sista inlägg i den här bloggen, som jag startade i augusti 2008. Tack till alla som orkat läsa. Nu får den gå till bloggarkiven som ett litet dokument över de gångna åren.

Men jag tar inte farväl av Astrid Lindgrens Näs. Jag vet att jag kommer att besöka platsen om och om igen, som vanlig nyfiken besökare. Och jag är helt säker på att personalen och mina framtida efterträdare kommer att åstadkomma något ännu mycket bättre och lockande i framtiden, till glädje och nytta för en växande och nöjd skara besökare.

Det är en i grunden otroligt lustfylld känsla att veta att det här företaget och den här platsen ständigt kommer att vara stadd i kreativ förändring, med det vi åstadkommit fram till nu som bas.

Själv börjar jag nu arbeta som programchef på Sveriges Radio i Göteborg. Ett annorlunda jobb, kanske, men också likartat – det handlar om att skapa förutsättning för det spännande berättandet nu och i framtiden. Och att arbeta såväl på Astrid Lindgrens Näs som på Sveriges Radio är verkligen ”public service”, det vill säga – att arbeta i allmänhetens tjänst!

Vi hörs, hoppas jag. Tack och hej.

Läs gärna de andra två avslutande inläggen Om Astrid Lindgrens betydelse och Samhällets kroppspulsåder – kultur!

Annonser
h1

Ursäkta röran – men det här blir bra!

februari 24, 2014

ombyggnadJUST IDAG TITTAR vårsolen in i Paviljongen på Astrid Lindgrens Näs med varma, härliga strålar. 

Men det är verkligen på sin plats för oss att ursäkta röran, som det brukar heta när man bygger om.

Nu börjar väggpanel, belysning och golv att komma på plats, bit för bit. Och det kommer att bli väldigt bra! (Klicka på bilden så ser du den i större format.)

De nygjorda lokalerna kommer vi att öppna i början av april (mer information kommer!), men redan under mars månad kan vi ta emot besökare i utställningen ”Hela världens Astrid Lindgren” och butiken smygöppnar också lite smått.

Bakom kulisserna pågår febril aktivitet, med både insäljning och paketering av alla våra erbjudanden och delvis nytt sortiment i museibutiken. Kort sagt: vi laddar för en fantastiskt härlig sommar, som brister ut i full kraft lördag den 14 juni när första kapitlet i trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs invigs! Skriv in det datumet i almanackan redan nu!

h1

Adjö 2013 – och välkommen 2014!

december 21, 2013

Astrid kikar närbild

Det är dags att summera ännu ett år och blicka fram mot nästa.

Till handlingarna lägger vi ett år med bland annat ökade publiksiffror och en härlig, genuin och välbesökt julmarknad förra veckan. Bakom oss lägger vi också diskussionen med Statens Kulturråd om platsen för offentliggörandet av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (mer om det nedan).

Dessutom kan vi se tillbaka på ett intensivt nybyggarår.  

Vi har tagit ett rejält första kliv in i en spännande utveckling. En utveckling som kommer att ge oss en unik position bland svenska och internationella museer och besöksmål inom bara några år. Det är i alla fall min starka övertygelse.

Det handlar inte minst om de nya trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs. Först om tre-fyra år kommer de att stå något sånär klara – vi har ju sagt att de ska bli som ”en saga utan slut” – men redan 14 juni nästa år har vi första invigningen.

Att tolka och gestalta en författares livshållning och tematik, mitt i den naturmiljö och på den plats där hon föddes, är en stor utmaning. Mig veterligen har inget liknande gjorts någon annanstans.

Trädgårdarna kommer att bli ett starkt, egensinnigt komplement till vår ”vanliga” kunskapsförmedling om Astrid Lindgren, hennes mångfacetterade gärning och hur den lever vidare idag.

Jag är säker på att kombinationen av traditionell kunskapsförmedling, utställningar och en nyskapande trädgård med konstnärlig höjd kommer att ge många, många människor en djup, unik och innerlig upplevelse under besöken här på Astrid Lindgrens Näs.

Intresset för Astrid växer

Någon enstaka gång hör jag ryktesvägen att en eller annan muttrar bakom vår rygg och påstår att vi ”glömmer bort” litteraturen och ”bara” ägnar oss åt rabatter, grävskopor och växtplantering. Inget kan vara mer felaktigt!

Ty allt vi nu gör ingår i vår långsiktiga plan att berätta mer om författaren Astrid Lindgren, hennes gärning och alla de teman som hon berörde – och berätta det till så många människor som möjligt. Och på många olika sätt.

Det värsta som kan hända en författare som Astrid Lindgren är att hon berövas sin aktualitet och plats i samtiden, och att hennes breda produktion reduceras till ett historiskt arkivmaterial som bara når ett glest antal specialintresserade. Vi har alla misslyckats om det enda som till slut hittar ut till den breda allmänheten blir några få populära berättelser.

Min uppfattning är den här:

Berättelsen om författaren och opinionsbildaren Astrid Lindgren blir bara starkare och mer mångfacetterad för varje år som går. Intresset viker inte, utan växer. Det är en ynnest och en uppfordrande utmaning att få föra den berättelsen vidare och utveckla den. Ty det handlar om ingenting mindre än ett kulturarv av världsklass! I det arbetet måste man finnas i de nutida medierna, i tidens ström, och söka efter nya sätt att nå en stor publik.

I år har vi på Astrid Lindgrens Näs ökat antalet besökare med tretton procent. I skrivande stund kan vi räkna in 32 864 besök av människor som sökt kunskap och upplevelser hos oss. Det är ganska mycket folk för ett litet museum i landsorten. Och ändå har vi inte alls räknat alla de som bara besöker oss för den fina miljöns eller den goda matens skull.

Men jag är övertygad om att den siffran kommer att skjuta i höjden de närmsta åren. Alla jag möter i olika sammanhang ser med stor nyfikenhet på vår trädgårdssatsning. Det gör dom rätt i, tycker jag. För tillsammans med vår ypperliga basutställning om Astrid Lindgren, plus guidningarna i Astrids barndomshem, så skapar vi just nu en fantastisk arena för kunskapsspridning och pedagogiskt arbete.

Och vi gör det med handplockade medarbetare; skickliga, kunniga och besjälade.

Nya stigar med Kulturrådet

Så här i slutet av året gläds jag också åt den energi som alstrades av den uppståndelse som blev i oktober-november angående Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.

Kulturrådets ordförande Kerstin Brunnberg var, vid vårt möte, tydlig med att Astrid Lindgrens Näs skall vara en nära samarbetspartner i framtiden. Tillkännagivandet av 2014 års pristagare sker nu i Stockholm i mars, och därefter skall vi gemensamt utvärdera effekterna av det. Det är också Kulturrådets ärliga avsikt, så som jag uppfattade generaldirektören och ordföranden vid vårt möte.

Jag tror personligen fortfarande att det finns en rad goda argument för att återskapa arrangemanget i Vimmerby, på ett mediamässigt mer intressant sätt. Jag tror att förankring, äkthet och ursprung är ett kraftfullt ”säljargument”. Till syvende og sidst handlar det om att hitta en framtid där både priset i sig och anknytningen till Vimmerby ger mervärden för alla.

Kulturrådet lägger stor vikt vid att priset ska ha en läsfrämjande roll gentemot barn och unga. Det är utmärkt. Det är också något som vi i Vimmerby bör ansluta oss till. Vi kan naturligtvis göra mer och bättre än vad vi gör idag.  När Kulturrådets ordförande Kerstin Brunnberg, på vårt informella möte häromveckan, hävdade att ”Vimmerby borde bli ett litterärt centrum i Sverige”  så tycker jag att hon har alldeles rätt.

Genom kopplingen till Astrid Lindgren har Vimmerby en unik chans att jobba med läsförståelse, läsutveckling och skrivande. Vimmerby skulle kunna bli det där föredömet som resten av skol-Sverige (eller varför inte skol-Europa?) åker till för att se och lära av. För tio-tjugo år sedan åkte busslast efter busslast med svenska pedagoger ner till Italien och Reggio Emilia för att bli inspirerade. Nu är det dags att vända färdriktning: låt målet bli att Europas skolfolk bokar bussar till Vimmerby!

I veckan tog vi på Astrid Lindgrens Näs initiativ till att, tillsammans med skolan och kommunens kulturförvaltning, jobba med våra barn och unga, utifrån de möjligheter som kopplingen till ALMA-priset kan skapa. Vi kan bli bättre på att förankra priset bland våra läsande barn och i våra skolor! Naturligtvis ska pristagaren bland annat besöka barnen i Sveriges enda Astrid Lindgren-skola!

Och jag utgår från att Kulturrådet, efter vårt gemensamma uttalande i december, också är beredd att stötta det arbetet och våga trampa upp lite nya stigar tillsammans med oss.

Första kapitlet om ett halvår

Lördag den 14 juni 2014 öppnar vi Första kapitlet i våra nya trädgårdar – ”som en saga utan slut” – och vi gör det med en hel dags fest i Astrid Lindgrens anda. Skriv upp det i era nya almanackor, så har ni något att se fram emot under första halvårets vedermödor!

Och med detta sagt är det dags att önska

God Jul och Gott Nytt År från mig och alla härliga medarbetare på Astrid Lindgrens Näs!

h1

En härligt boklig start på våren!

april 28, 2013

Bild 088JA, SÅ ÅKTE då spaden äntligen i jorden! Och en hel radda ståtliga bokplantor kantar nu gångstigen upp mot den gamla prästgården på Astrid Lindgrens Näs.  

Elis Runström (barnbarnsbarn till Astrid Lindgrens bror Gunnar) var den som skyfflade bort den första spaden jord och planterade den första plantan. Sen blev det nästan en två timmar lång kö av människor, som alla ville plantera sin nyinköpta bok.

En riktigt bra dag, med andra ord. Så härligt att se engagemanget i vår nya trädgårdssatsning – och så härligt att så många vill vara delaktiga! Det kommer att bli många, många tillfällen att engagera sig framöver, eftersom trädgårdarna på Astrid Lindgrens ska utveckla under många, många år.

Bild 066I själva verket blir de nog aldrig helt färdiga. Trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs är som en saga utan slut.

Här kommer nu några bilder från dagens planteringskalas (på översta bilden planterar vår styrelseordförande, landshövding Kristina Alsér, sin planta) .

Vill du också vara med och köpa en egen planta – och därmed stödja utvecklingen av trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs – så klickar du bara in på vår hemsida här och scrollar ner i texten lite. 

  Bild 107  Bild 051 

Bild 071

Bild 083

   Bild 054  

h1

Nu bygger vi om – och ut!

april 12, 2013

byggeromDET ÄR BRÅDA och roliga dagar just nu!

I går hade vi en personaldag, med mycket aktivitet gravskopaoch planläggning inför framtiden – i dag har arbetet med trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs börjat högst påtagligt (en grävskopa både syns och hörs!) och samtidigt gör vi om på flera ställen i vår stora och fina basutställning om Astrid Lindgren. 

Flera nya medarbetare presenterade sig  under personaldagen igår och det var härligt att känna den där omedelbara entusiasmen och glädjen i gruppen! För oss alla är det förstås en förmån att få arbeta så nära Astrid Lindgrens livsgärning och bidra till att människor från hela världen får nya kunskaper och intryck.  

karinmodellVår nya trädgårdsmästare Karin Eliasson presenterade tankarna bakom första etappen av vår satsning Trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs.

Och jag lovar, ni som har vägarna förbi kommer att få se spännande och goda resultat redan till sommaren (om nu bara Kung Bore kunde lägga ner sin verksamhet…).

KaffekalasVi avslutade personaldagen med att åka till ett vindpinat Katthult, där Helena Andreén och hennes föräldrar tog emot oss med stor värme och ett härligt kaffekalas! Det kändes på något vis helt logiskt, just detta år när Emil fyller 50 år och vi producerar vår utställning ”Vägen till Emil”.

 

h1

Full fart med 50-åringen Emil…

mars 8, 2013

logga Der Weg zu Michel liten

VECKORNA JUST NU präglas bland annat av intensivt arbete med en kille vid namn Emil, som faktiskt fyller 50 år i år.

På Astrid Lindgrens Näs ska vi uppmärksamma hans födelsedag genom en stor och unik utställning om tillblivelsen av den lilla illbattingen från Lönneberga. ”Vägen till Emil” kommer att ge en fenomenal inblick i hur Astrid Lindgren och illustratören Björn Berg skapade den Emil i Lönneberga som sedan dess fått evigt liv.

Utställningen planerar vi för fullt just nu och snart ska vår producent Anneli Karlsson besöka Bilmakarna Berg i Stockholm, där Maja och Torbjörn Berg förvaltar Björn Bergs efterlämnade originalmålningar. En hel del rariterer får ni se i sommar, i utställningen som öppnar 16 juni och som vi producerar tillsammans med Bildmakarna Berg.

För övrigt ligger vi just nu i en intensiv fas med sommarplanering, rekryteringar, startskott för trädgårdarna, insäljning av våra erbjudanden, sponsorsarbete och – för min del – en hel massa tankar och analyser på de närmaste årens aktiviteter och utvecklingsmöjligheter på Astrid Lindgrens Näs.

Idag har jag också ägnat några timmar åt styrgruppen för destinationsprojektet Vimmerby med omnejd – det treåriga projekt som regeringen, via Tillväxtverket, skjuter in pengar i och som handlar om att utveckla Vimmerby plus fyra andra svenska destinationer till att bli framgångsrika i att attrahera den internationella resandepubliken.  Spännande resonemang, där vi märker att fler och fler aktörer i området börjar kroka arm och hitta samarbeten som som verkligen kan skapa en stabil och hållbar utveckling för besöks- och kulturnäringen i Vimmerby med omnejd.

Om några år är jag säker på att vi kommer att blicka tillbaka på den här perioden och minnas den som extremt expansiv. Det är ingen tvekan om att Vimmerby just nu utvecklas till ett dynamiskt kraftcentra, dit fler och fler kompetenta människor utifrån kommer att söka sig och vilja bidra, arbeta, skapa och vara delaktiga. Staden har redan idag en position – om fem-tio år kommer vi att ha flyttat fram den positionen påtagligt.

PS. Ett litet men dock tecken på vår internationalisering ser ni ovan – den tyska logotypen till vår sommarutställning ”Vägen till Emil”! DS.

h1

Vår julklapp: en smygtitt på trädgårdarna

december 19, 2012

collageVI GÅR NER lite i vintervila nu i det inre arbetet på Astrid Lindgrens Näs. Och hämtar kraft inför år 2013, som blir ett intensivt år för oss. När tjälen går ur jorden i vår planerar vi att ta första spadtaget till projektet Astrid Lindgrens trädgårdar!

Som en julklapp i förskott kan ni få smygkika lite på vårt arbetsmaterial kring trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs. Vår projektledare Kajsa Holst har uppdaterat vår HEMSIDA. Där kan ni också KLICKA IN och ta del av en hel del spännande material som inte visats tidigare. Välkomna!

Ni är förstås också välkomna att besöka Astrid Lindgrens Näs även under de stundande helgerna och mellandagarna. Klickas HÄR för våra öppettider.

Passa på att ta med era hemvändande nära och kära och ge dem en fin och annorlunda upplevelse i vår  upplevelserika Astrid Lindgren-utställning eller ät något läckert i serveringen.

Välkomna både hit och till vår hemsida!