Posts Tagged ‘Karin Nyman’

h1

Nu går jag vidare till nya uppdrag

april 1, 2015

Astrid kikar 1 024Allting har en början och allting har ett slut.

Efter åtta fantastiska, utmanande och framgångsrika år som chef för Astrid Lindgrens Näs i Vimmerby väljer jag att från och med i sommar gå vidare till ett nytt uppdrag.

Någon tycker säkert att det är mot bättre vetande. För inget uppdrag har väl så stor dignitet som uppdraget att föra vidare arvet efter Astrid Lindgren?

Och det är sant; under de här åren har min känsla för Astrid Lindgrens storhet i författarskap och livsgärning gång på gång fördjupats. Jag är för evigt tacksam över att ha fått komma i så intensiv närkontakt med detta författarskap och denna person.

Speciellt tacksam är jag mot Astrid Lindgrens familj, hennes dotter Karin Nyman, de andra på Saltkråkan AB samt familjerna här på Näs i Vimmerby: med den allra största generositet och vänlighet har de fört in mig i Astrid Lindgrens riktiga värld. Det har berikat mitt liv.

Så visst, beslutet att lämna har definitivt inte varit enkelt.

Men ändå: jag har varit VD för det kommunalt ägda Astrid Lindgrens Näs AB från det att bolaget startades i början av 2007. Då hade Astrid Lindgrens Näs väldigt få besökare och lite verksamhet. Åtta år senare har vi erövrat utmärkelsen Stora Turismpriset 2014, i hård konkurrens med andra kända besöksmål från hela landet, och dessutom blivit prisbelönade för vår trädgårdssatsning.

Nyckeln till framgångarna har förstås varit att ägaren, Vimmerby kommun, trots all debatt har hållit fast vid sin satsning; att styrelsen under Kristina Alsérs ordförandeskap stöttat och bejakat det arbete jag lett; att kompisarna på Astrid Lindgrens Värld har haft en god utveckling och bidragit; att Astrid Lindgrens familj gett stöd både ekonomiskt och på andra sätt; och att andra offentliga medel satsats i olika projekt på Astrid Lindgrens Näs.

Men den största framgångsfaktorn är att jag haft en kompetent och hängiven personal, som engagerat tagit sig an uppgiften att ständigt förändra, förbättra och förädla vår verksamhet. Jag har lärt mig och inspirerats mycket av min personal och det kommer att bli vemodigt att lämna denna arbetsplats.

Så, varför sluta då?

Beslutet har växt fram ur en mix av privata och yrkesmässiga skäl, samt det faktum att jag fått en del förfrågningar och uppmaningar från andra verksamheter de senaste åren. Det är givet att jag varje gång har tagit mig en funderare.

Av privata skäl vill jag kunna tillbringa mer tid i min gamla stad Göteborg, där min son bor. Yrkesmässigt finns det saker även i det fantastiska arbetet på Astrid Lindgrens Näs som jag till slut tror att det är bra om nya krafter hanterar. Åtta år är dessutom en ganska lagom chefstid, tycker jag. Och för egen del får jag nu återigen utlopp för min aldrig riktigt slocknade längtan efter min gamla bransch, etermedia.

Jag ser med vemod fram emot att ta farväl av Astrid Lindgrens Näs, som gett mig så mycket. Men jag ser också med stor glädje och entusiasm fram emot mitt nya arbete som programchef på Sveriges Radio P4 i Göteborg.

För mig är stegen mellan museisektorn, besöksnäringen och public service-media inte särskilt långa. I grunden handlar det om att möta en publik på ett relevant och intresseväckande sätt och att därmed, i någon mån, göra världen en aning gnutta bättre.

Jag börjar mitt nya jobb efter sommaren, men är fram tills dess förstås fortsatt engagerad i Astrid Lindgrens Näs.  Och bli inte förvånad om det ännu en tid kommer ett och annat nytt blogginlägg här också.

Vi ses och hörs.

h1

Danmark hyllar nya Astrid Lindgren-biografin

oktober 30, 2014
IMG_9682

Jens Andersen i sitt inspirerande tacktal.

I DAG SLÄPPTES den danske författaren Jens Andersens stora Astrid Lindgren-biografi Denne dag, et liv.

Ackompanjerad av en kompakt hyllningskör av recensioner i dansk press, radio och TV, och enligt uppgift med ovanligt många förbeställda exemplar i bokhandlarna runt om i Danmark. 

Intresset för Astrid Lindgren är större än någonsin i vårt södra broderland. Och Jens Andersens bok verkar bli en total succé.

I eftermiddag höll därför förlaget Gyldendals – världens kanske äldsta förlag – en välbesökt releasefest i Köpenhamn, där bland annat Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman närvarade.  För oss som kom från Vimmerby var det en fantastisk upplevelse: mitt i världsstaden Köpenhamn nämns Vimmerby av alla och envar som ett naturligt nav och en naturlig referens i berättelsen om Astrid Lindgren!

Men störst fokus var förstås på Jens Andersens bok, som lyfter fram många sidor av Astrid Lindgren och som på ett gripande sätt lägger till åtskilliga fakta om författaren och personen Lindgren.

– Jens Andersen påstår att han bara skriver om döda författare, sa förläggaren Johannes Riis. Men i sina biografier gjuter han också liv i dom, får dom att leva igen och bli till riktiga människor.

Jens Andersen har i sitt arbete fått mycket support av bland andra Astrid Lindgren-kännaren Lena Törnqvist, som hanterat Astrid Lindgrens arkiv på Kungliga biblioteket och som också var min företrädare som chef på Astrid Lindgrens Näs, och Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman. Med den senare har Jens Andersen i två års tid haft en tät kontakt, bland annat en intensiv mejlväxling.

– Dom mejlen ska vi INTE ge ut i bokform, sa Jens och Karin nickade instämmande.

IMG_9674

Jens Andersen och jag själv.

I sitt bejublade och väldigt inspirerande tacktal skickade Jens Andersen också en hälsning till oss på Astrid Lindgrens Näs. Hos oss har Jens tillbringat ett antal veckor under sitt arbete och vi har lärt känna honom som en väldigt inspirerande samtalspartner och kamrat.

– Jag har känt mig hemma på Astrid Lindgrens Näs och i Vimmerby, sa Jens i tacktalet. Inte minst alla gånger jag fick fika med personalen – och dricka Näs-kaffe!

Recensionerna idag då?

Både Berlingske och Politiken – två stora, viktiga tidningar i Danmark – ger full pott till Jens Andersens biografi. Sex stjärnor av sex möjliga. ”Som vuxen får jag en våldsam lust att läsa om åtminstone en handfull av Astrid Lindgrens böcker. Med vuxenögon. Men mest av allt med de insikter Jens Andersens helt enastående biografi har förärat mig. Som en extra dimension till ett på förhand storslaget författarskap.” skriver Rikke Rottensten i Berlingske. ”Framförallt får Jens Andersen oss att fullt förstå att Astrid Lindgren också kunde vara en plågad människa” skriver Per Svensson i Politiken.

I januari-februari kommer boken på svenska på Norstedts förlag.

h1

Proggiga barnböcker på konferensen

maj 1, 2012

SKA VI SKRATTA eller förfasa oss när vi tittar tillbaka på den våg av mer eller mindre ”politiska” barnböcker som producerades på 1970-talet i Sverige?  

Eller ska vi rentav sakna den, eller åtminstone delar av den?

Böcker om Vietnam, om hur man bajsar eller om hur hårt mamma jobbar på fabriken var lätta att få tag i för fyrtio år sedan. Det är idag ganska lätt att le åt de överpedagogiska och hårdvinklade ”programskrifter” som försökte dra in barnen i en praktisk och politisk vuxenvärld.  

Men kanske har bra barnböcker alltid haft en politisk undertext?

Madicken hade exempelvis en klar blick för orättvisor, och hon har fått låna ut underrubriken till årets Astrid Lindgren-konferens i Vimmerby: ”Till en del folk kommer jultomten och till en del bara fattigvården”.

Konferensen äger rum 24-25 maj, med en rad spännande föreläsare på temat ”Om politik och barnböcker & politik i barnböcker”. Plus en skojig och god middag på Astrid Lindgrens Näs.

Hur Astrid Lindgren förhöll sig blir förstås ett av konferensen ämnen. Hennes eget politiska och sociala engagemang var bokstavligen gränslöst och Lena Törnqvist visar hur det avspeglas i hennes verk. Att Astrid kom från en engagerad familj ska hennes dotter Karin Nyman och brorsdotter Gunvor Runström berätta mer om.

Övriga föreläsare är författaren och debattören Nina Björk, illustratören Gunna Grähs, författarna Gunilla Lundgren och Åsa Anderberg Strollo, chefen för Svenska barnboksinstitutet Jan Hansson och kulturarbetaren och före detta proggbarnet Kalle Lind.

Och som kryddan i anrättningen avslutas Astrid Lindgren-konferensen med en exklusiv föreläsning – utanför ämnet, får man förmoda – av årets ALMA-pristagare Guus Kuijer.

Anmälan till konferensen är fortfarande öppen – gör din anmälan via den här länken

h1

Både svarta och vita i Pippi-familjen

november 15, 2011

DAGENS GÄSTBLOGGARE ÄR Karin Nyman. Hon skriver apropå den senaste debatten om Pippi Långstrump och rasism, som uppmärksammats av såväl svensk som internationell press.

I går kunde vi presentera ett hittills okänt brevcitat om rasism,  skrivet av Astrid Lindgren redan 1957.

Karin Nyman är som bekant dotter till Astrid Lindgren och den som levt med berättelserna om Pippi längre än någon annan. Här är hennes inlägg som gästbloggare:

Pippi Långstrump är en fara för barnen igen!

Hon har ju alltid varit fenomenal på att sprida fördärv – först lärde hon ut dåligt uppförande, nu lär hon ut kolonial rasism. Enligt den tyska teologen Eske Wollrad visar böckerna om henne dessutom ”nästan bara den vita världen och så ser inte verkligheten ut i dag”, läser jag i Aftonbladet.

Det är ju bara att hålla med om den saken.

När Pippi kom till, på 1940-talet, var den svenska världen helvit. Svarta människor fanns mycket långt bort på andra sidan jorden, knappast några svenska barn hade sett någon på nära håll. (Jag hade det inte.)

Afrikaner fick man se på bild, i böcker, i bästa fall i någon film, tv fanns ju inte då. De framstod som mycket exotiska i forskningsresandenas berättelser. I skolböcker och barnböcker beskrevs de schablonartat.

Jag tror att den bild många av 40-talets svenska barn fick av svarta människor var lik den som återges i kapitlet De stora landena i Bertil Malmbergs bok Åke och hans värld (från 1924, återpublicerad i Folkskolans läsebok 1941): Åkes pappa berättar för honom om ”de märkvärdigaste folkslag”, eskimåer, indianer och ”de lustiga japaneserna” – ”Men ingenting tilltalade honom så mycket som människoätarna i Afrika; ty de hade pinnar i näsan”. 

Sådana tilltalande exotiska bilder tog Pippi lustfyllt tag i och skruvade ett par varv till.

Kineser åt svalbon, visste man i Sverige, så Pippi berättade om kinesbarnet Petter i Shanghai som trilskades och vägrade att ”ta ett svalbo för pappa” så länge att han till sist dog ”av ren tjurskallighet” och svält.

I Egypten gick alla människor baklänges (”Hur vet du det?” frågade Tommy, ”du har väl inte varit i Egypten”, det hade faktiskt inte vanliga svenska barn på hans tid).

I Söderhavet hade Pippis pappa blåst i sjön under en storm men säkert flutit i land hos några negrer som bodde där och blivit vald till kung. Själv skulle Pippi bli negerprinsessa. 

När det sen blir två böcker till om Pippi, och hennes pappa och hans kurrekurredutter visar sig finnas på riktigt så att man kan fara och hälsa på dem, skriver Astrid Lindgren om dem på ett nytt sätt. Hon tar liksom in dem i Pippi-familjen, svarta och vita barn är tillsammans hela dagarna och de svarta tycker precis som Tommy och Annika att Pippi är särskilt rolig att leka med.

Pippi vänder snabbt på exotismperspektivet och berättar de märkligaste saker om Sverige.

När kurrekurreduttpojken Momo något fördomsfullt säger att vita barn inte kan spotta (Pippi har ordnat en tävling i längdspottning) svarar Pippi förtrytsamt: ”Det som dom får lära sig i skolorna från första klassen! Längdspottning och höjdspottning och spottning under språng. Du skulle se Tommys och Annikas fröken, aktare vad hon kan spotta! Hon har tagit första pris i spottning under språng. När hon löper omkring och spottar så jublar hela stan.”

Men först, innan de sätter i gång att leka och spotta, innan banditerna Jim och Buck dyker upp för att försöka stjäla pärlorna som barnen spelar kula med, innan det roliga börjar, kommer den scen som Eske Wollrad tycker är allra värst kolonialrasistisk – de svarta barnen hälsar Pippi med att falla på knä för henne. Pippi lägger sig direkt på knä själv för att se vad det är de letar efter. ”Tycks ha varit andra sakletare här före oss, sa hon efter en stund. Här finns inte så mycket som en knappnål, det försäkrar jag.”

Men då förklarar Momo att de gör så bara för att hon är en ”micke fin vit prinsessa”. Pippi begriper att det gäller att ta ur honom den idén så fort som möjligt och pratar aldrig mer om att hon är negerprinsessa.

Själv har jag alltid varit övertygad om att den här okomplicerade, roliga och spännande berättelsen om barn som självklart lekte samma saker på en söderhavsö helt och hållet tog udden av en del vanföreställningar och rasism som fanns.  Då.

Eske Wollrad vill så gärna göra ändringar i de otidsenliga Pippi-böckerna. Hon vill inte ”fördöma dem helt”, eftersom en del är positivt i dem och de är roliga. Men de måste förses med fotnoter till ”känsliga ställen”.

Eske Wollrad tycker att böcker för barn rätt ska spegla dagens verklighet.

Det är bara det att Pippiböckerna inte är, och aldrig har varit, skildringar av en verklighet.

Karin Nyman

Fotnot: Igår publicerades här i bloggen ett brevcitat från 1957 där Astrid Lindgren själv klargör sin ståndpunkt i frågor om rasism, nationalism och patriotism. Läs det här.

De ursprungliga artiklarna om saken finns i The Guardian, The Local och Aftonbladet.

 

h1

Dagarna med ALMA…

mars 30, 2011

TVÅ INTENSIVA DAGAR med ALMA-juryn och ceremonien vid tillkännagivandet av Astrid Lindgren Memorial Award 2011 har fyllt vår tid i början av veckan.

Det har inneburit en mängd samtal med folk från när och fjärran, utbyte av idéer och drömmar om nya projekt. Förutom då fokuset på årets ALMA-prisvinnare Shaun Tan, som jag skrev om igår och som ni kan läsa mycket mer om på ALMAs hemsida.

Tillkännagivandet är en spännande sak. Juryn och kansliet kommer till oss dagen innan och under stort hysch-hysch och hemlighetsmakeri jobbar de in i det sista. Det är lite av en nobelprisstämning i luften. Inte så konstigt, eftersom ALMA-priset är världens näst största litteraturpris, efter just nobelpriset.

Två landshövdingar fanns på plats (Kristina Alsér – tillika vår styrelse-ordförande – från Kronobergs län och Sven Lindgren med fru från Kalmar), samt en rad trevliga och positiva kulturpersonligheter från huvudstaden. Bland dem Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman, Astrids väninna och mångåriga arbetskamrat Marianne Eriksson, kreatören och scenografen Tor Svae (Junibacken bl.a.) och Kulturhusets chef Eric Sjöström (som dessutom sitter i vår styrelse).

Nu börjar planeringen inför pristagaren Shaun Tans resa till Sverige och – inte minst – hans besök här på Astrid Lindgrens Näs i slutet av maj.

Bilderna från tillkännagivandet är tagna av fotografen Emma Jansson och föreställer (uppifrån och ner):

1. Juryordföranden Larry Lempert avslöjar pristagarens namn.

2. Intresserad publik i filmsalen på Astrid Lindgrens Näs.

3. Jag, Kerstin Brunnberg och Larry Lempert skålar för pristagaren

4. Landshövding Kristina Alsér lunchade.

5. Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman var en av många kära besökare.

6. Statens Kulturråds ordförande Kerstin Brunnberg intervjuas av Sveriges Radio.

7. Juryordföranden Larry Lempert  i en av många telefonintervjuer under dagen.

8. En stockholmsk Kulturhuschef  i form av Eric Sjöström lyssnade, minglade och diskuterade.

PS. Shaun Tan finns i svenska utgåvor också, se t.ex. den här länken från Adlibris.

h1

Saker att skriva in i din almanacka…

mars 13, 2011

MARS MÅNAD ÄR en innehållsrik månad för den som intresserar sig för Astrid Lindgren och för litteratur. Här är några saker som jag tycker ni ska skriva in i almanackan bums – ja, det första evenemanget äger faktiskt rum bara inom några timmar!

Idag, söndag 13 mars: litterär matiné med rubriken Släkten är bäst – på att berätta! Astrid Lindgrens brorsdöttrar Barbro Alvtegen och Gunvor Ruhnström samt Astrids dotter Karin Nyman samtalar med Lena Törnqvist om Astrids barndom. Plats: Ordenshuset på Skansen i Stockholm kl. 15.00-16.30 idag.

Torsdag 17 mars: Författarkväll med radiomannen och utrikeskorrespondenten Kjell Albin Abrahamson, om boken ”Så länge du lever” (en brevväxling mellan honom och journalisten Kerstin Bodell efter att de båda drabbats av svår sjukdom, med reflektioner och tankar kring liv och död). Plats: Astrid Lindgrens Näs, Vimmerby, kl. 19.00-20.30.

Onsdag 23 mars: Föreläsning av författaren Margareta Strömstedt (bilden ovan): Astrid Lindgrens hemligheter – om liv och dikt, ingående i föreläsningsserien ”Media, kultur och barnhälsa”. Plats: Skandiasalen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm, kl. 12.00-13.00.

Torsdag 24 mars-söndag 27 mars: Astrid Lindgrens Näs och Astrid Lindgrens Värld ställer ut på den stora Turistmässan i Göteborg, TUR 2011. Vi finns med våra montrar på övre plan, direkt vid rulltrapporna mitt i salen.

Tisdag 29 mars: Tillkännagivande av vem eller vilka som får årets Astrid Lindgren Memorial Award, världens näst största litteraturpris, efter att juryn haft sitt slutsammanträde på Astrid Lindgrens Näs i Vimmerby. Plats för tillkännagivandet: filmsalen på Astrid Lindgrens Näs, Vimmerby, kl. 13.00-14.00. Allmänheten välkommen, fri entré.

 

 

 

h1

Stöd Astrid Lindgrens barnby!

februari 12, 2010

DEN HÄR BILDEN bli jag alldeles varm och lycklig av! Den finns numera på den officiella Astrid Lindgren-hemsidan och hälsar alla nätsurfare välkomna till en ny liten avdelning där som handlar om Astrid Lindgrens barnby i Bouar.

Nyligen invigdes barnbyn officiellt, i närvaro av bland andra Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman. Det är frukten av den insamling som drogs igång jubileumsåret 2007 till stöd för SOS Barnbyar Sverige, som är organisationen bakom denna och många andra barnbyar runt om i världen.

Gå gärna in på sidan och titta på fler härliga bilder från Bouar och läs mer om projektet. Som fortfarande naturligtvis behöver mer stöd i det långsiktiga och lyckosamma arbetet med att ge barn en ny och mer hoppfull framtid.