h1

Var Astrid först… eller bara bäst?

juli 3, 2011

Var Astrid Lindgren verkligen så banbrytande som vi tror? Eller använde hon i själva verket sin position för att skapa bilden av att hon var ”först” med att skildra egensinniga flickor?

Ja, ungefär de frågorna verkar forskaren Eva Wahlström ha som utgångspunkt för sin avhandling ”Fria flickor före Pippi”. Hon konstaterar att Ester Blenda Nordström och den danska författaren Karin Michaëlis båda i tidigare flickböcker skildrat självständiga och egensinniga flickor och att likheterna ibland är så stora att Astrid Lindgren måste ha läst ”förlagorna” och inspirerats av dem.

Och så är det sannolikt, eftersom Astrid var mycket beläst. I hennes författarskap finns åtskilliga syftningar och referenser till tidigare litteratur – precis som det gör hos alla betydande och framgångsrika författare! Att i en avhandlig försöka ”punktera” ikonen Astrid Lindgren är ur den aspekten tämligen poänglöst, eftersom litteratur inte är en tävling om att vara först, utan i grunden handlar om att gestalta tidens viktiga frågor på ett sätt som får djup anklang hos en stor publik.

Att då ta avstamp i Michaëlis och Nordström blir uddlöst, för vem läser dem idag? Även om Michaëlis förvisso hade en stor samtida läsekrets, inte minst i böckerna om Bibbi, så blev det ändå inte det formidabla genomslag som Astrid fick.

OM det är så att de haft någon betydelse för hur Astrid sedan skildrade Pippi, så inskränker sig deras betydelse (i förhållande till Astrid) faktiskt till just det – de har kanske levererat några (av många) influenser till ett betydande och stort litterärt verk, men de har inte förmått att själva skapa det.  Den bedriften är enbart Astrid Lindgrens.

Det var hon, och bara hon, som lyckades hitta in i de många läsarnas innersta genom sitt sätt att gestalta. Michaëlis och Nordström lyckades inte skapa samma tidlösa verk, men var ändå förstås en del av den dåtida tidsanda som möjliggjorde att Pippi förlöstes 1945.

För övrigt har Martin Kristenson i Kapten Stofil pekat på att Astrid möjligen i sin ungdom såg stumfilmer med Mary Pickford, där hon spelade en flicka som hade en häst inne i köket (se bilden) och – i en annan film – skurade golvet genom att använda skurborstarna som skridskor. Ytterligare en referens och/eller influens alltså. Men so what?

Det är förstås kul att kunna gissa sig till, och ibland faktiskt få veta, vilka källor som författare eller konstnärer öser ur i sitt skapande. Det är också många som analyserat de många bottnar som finns i Astrid Lindgrens författarskap. Det gör inte på något vis själva verken sämre, snarare tvärtom. Men att använda sådana analyser för att detronisera en betydande författare känns ärligt talat mest som effektsökeri.

Året 1945 har länge ansetts som banbrytande för den svenska barnboken. Det ifrågasätter Eva Wahlström. Idag får hon mothugg från Svenska Dagbladets Åsa Warnqvist, redaktör för Ung Kultur i SvD, i en initierad artikel.

Diskussionen lär fortsätta. För mig ter det sig dock ganska poänglöst att ställa frågan om vem som var ”först”, för såvitt man inte försöker hävda att någon plagierat någon tidigare författare.

Men när det gäller Astrid Lindgren är det dock ställt utom allt tvivel att hon var först med att lyckas gestalta den ensamma, starka, egensinniga flickan i en berättelse som slagit an i miljoner människor. Att sådana litterära verk inte uppstår ur ett tomt vakuum är väl ändå århundradets självklarhet?

Svenska Dagbladet

Annonser

One comment

  1. Självklart är det inom litteraturforskningen relevant att diskutera varifrån motiv och teman kommer, och alltså att ställa sig frågan vem som var ”först”. Det ligger ju inget värderande i det. Kanske du som ser Lindgrens författarskap från ett annat håll?



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: