h1

Alnarp imponerar

april 23, 2010

I DAG FICK vi en redovisning av vad studenterna från Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp har kommit fram till, efter sin kurs- vecka här på Astrid Lindgrens Näs.

Studenterna är blivande landskapsarkitekter, landskapsingenjörer och trädgårdsmästare och har under veckan tagit sig an en rad olika spekter på hur vi i Vimmerby och på Astrid Lindgrens Näs arbetar med det kulturarv som finns i vårt blodomlopp.

Det gäller inte bara de värderingar som Astrid Lindgren har satt ord på, utan även den lilla staden Vimmerbys eget kulturarv och inte minst det omgivande landskapet.

Först ut var Barbara från Tyskland. Hon har tidigare läst många böcker av Astrid Lindgren och hade sin speciella bild av vad hon förväntade sig att möta när hon kom till Vimmerby:  nämligen en idyllisk Bullerby-stad, röda-stugor-romantik och allt skulle se ut som i Ilon Wiklands illustrationer.

På ett effektivt sätt visade hon istället upp nytagna bilder på hur det i själva verket är. Trista fabrikslador vid infarterna, ödsliga parkeringsplatser,  återvinningsstationer och vår moderna, vitrappade utställningshall Paviljongen.

– Jag blev ganska chockad, sa Barbara. Däremot blev jag glatt överraskad av att Astrid Lindgrens Värld var så genuin, där hade jag förväntat mig en vulgär Disney-variant av Astrids sagor.

Många av studenterna talade insiktsfullt om hur vi kan arbeta med det kulturarv vi har och ändå presentera det på ett nytt sätt, utan att besökarnas idylliserade förväntningar kommer på skam.

”Vimmerby had to find it´s own identity next to Astrid Lindgrens World” var en slutsats från den internationella trion Junying  Pang (från Kina), Laura Kuhn (Tyskland) och Oskar Bergström (Sverige). Deras förslag ansluter till mycket av det vi redan diskuterar inom turism- och kultursektorn i Vimmerby. Genom att skapa ”gröna öar” i staden kan man knyta ihop Vimmerby och levandegöra både det fysiska kulturarvet och det mentala kulturarvet, helt enkelt genom att tydligare berätta platsens gemensamma historia på respektive ställe.

Jenny Eriksson och Merle Talviste (Estland) hade analyserat turismens behov kontra de bofastas. De påpekade vikten av vad de kallade ”Öppna landskap-grindar” till och från Vimmerby, alltså in- och utfarter som är mycket gröna och lockande oavsett om man ska ut i omgivningarna eller in till stan. Och de hävdade vikten av ett ”payback”-system där de bofasta invånarna får något tydligt tillbaka av det överskott som turismen skapar – exempelvis grönskande parker, en kulturanläggning som Astrid Lindgrens Näs eller fantastiska lekmiljöer för kommunens alla barn – allt sådant som inte hade tillkommit utan turismen som drivkraft!

Det var en mycket givande redovisning och jag tror att vi alla stimulerades av den energi som studenterna från Alnarp visat under veckan. Jag är mycket imponerad över deras slutsatser och idéskisser – betänk att så sent som i måndags hade ingen av dem någonsin varit i Vimmerby.

Verkligen en uppfordrande utmaning till oss som bor här, att vara lika kreativa, snabba, öppna för nya lösningar och tänkesätt och lika kloka som de utifrån kommande studenterna!

På bilden ovan syns hela studentgruppen, med handledaren Anna Peterson från Alnarp längst t h.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: