IDAG ÄR DET precis tio år sedan Astrid Lindgren somnade in i sin lägenhet på Dalagatan i Stockholm. Några kanske minns den sorgens och tacksamhetens känsla som spred sig över landet  – ja, även utanför landets gränser förstås – vid budet om hennes bortgång.

Utanför portgången på Dalagatan (se bilden) samlades ett stort antal människor för att hylla Astrid och för att lägga ner blommor, minnessaker och personliga brev (allt detta ingår nu i våra samlingar och bevaras för framtiden). Även i Vimmerby höll man minneshögtider och skrev kondeoleanser.

Idag minns vi Astrid genom en kransnedläggning klockan 13.00 vid hennes grav på kyrkogården i Vimmerby (där bland andra Mikael Ahlerup, vd på Astrid Lindgrens Värld deltar) och genom ett samtal på Astrid Lindgrens Näs om barn och barnuppfostran med författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson. Idag släpper vi också nyutgåvan av Astrid Lindgrens starka tal ”Aldrig våld!”, som vi sedan kommer att sälja på Astrid Lindgrens Näs (specialpris idag 50 kronor).

Idag skriver också Vimmerby tidning om tioårsminnet av Astrid Lindgrens död.

Fotot har jag lånat från Sören Gunnarssons blogg och fotograf på DN:s löpsedel är Jacob Forsell.

Vi hoppas att vi under 2012 också ska kunna ta ytterligare några steg i vår webtillvaro. Redan idag har vi förvånansvärt många läsare både i Sverige ich utomlands, och i statistiken ser vi att de stannar längre och längre på våra sidor.

I år hoppas vi därför kunna publicera fler läsvärda små notiser och jobba ännu mer med material på engelska och tyska. Dessutom ska vi öppna en webshop, framförallt för böcker och de egna varor som vi tar fram.

*

I morgon, lördag, lägger jag tillsammans med Astrid Lindgrens Världs vd Mikael Ahlerup ner en krans vid Astrid Lindgrens grav på kyrkogården klockan 13.00 – det är på dagen tio år sedan Astrid gick bort. Alla som vill är förstås välkomna att hedra Astrid Lindgrens minne då.

Klockan 14.00 samtalar jag sedan med författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson, med anledning av att vi släpper boken ”Aldrig våld!” i samarbete med Astrid Lindgrens familj.

PÅ LÖRDAG ÄR det exakt tio år sedan Astrid Lindgren somnade in för gott i sitt hem på Dalagatan i Stockholm. En hel nation, ja en hel värld, sörjde och visade sin aktning.

På tioårsdagen vill vi på Astrid Lindgrens Näs hylla Astrid genom att prata om det som låg henne allra närmast - hur vi är mot våra barn. 

Tillsammans med Astrid Lindgrens efterlevande ger vi samma dag ut den lilla boken ”Aldrig våld!”, som innehåller det kontroversiella tal som Astrid Lindgren höll i Tyskland 1978.

Boken presenteras hos oss på Astrid Lindgrens Näs på lördag 28 januari klockan 14.00 av den kände barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson, som också skrivit bokens efterord. Den som vill kan då köpa boken till specialpriset 50 kronor.

Lars H Gustafsson är tillika en av ledamöterna av ALMA-juryn, som varje år delar ut världens näst största litteraturpris: Astrid Lindgren Memorial Award.   

Talet är fortfarande skrämmande aktuellt, drygt trettio år efter att det skrevs.

”Aldrig våld!” kom till i samband med att Astrid Lindgren fick den tyska bokhandelns prestigefyllda Fredspris.  Talet vållade omedelbart rabalder – texten upplevdes som så utmanande, att arrangören bad henne att inte hålla det.

Men Astrid vägrade och meddelade att hon i så fall inte tänkte infinna sig på prisceremonien. Arrangören föll till sist till föga, och Astrid höll sitt tal som fick stor uppmärksamhet.

”Aldrig våld!” är en skarp uppgörelse med våldets mekanismer och en drabbande analys av vad som skapar en våldverkare. Inte minst aktuellt i dessa dagar när man tänker på det obegripliga attentatet på norska Utöya, på dödsskjutningarna i Malmö, de svenska fallen med barn som dödar andra barn och vuxna som bestraffar sina barn med grymma metoder. 

Allt detta handlar ”Aldrig våld!” om: våld mot barn och vad som i förlängningen skapar en våldsverkare och tyrann.

Det är en av Astrid Lindgrens viktigaste texter vid sidan av de stora berättelserna och romanerna. Att ge ut den på nytt tycker vi är ett mycket bra sätt att hedra minnet av Astrid.  

Alla är hjärtligt välkomna till Astrid Lindgrens Näs klockan 14.00 på lördag! 

- Det blir massor med fin Astrid-musik med bland andra Eva Dahlgren, Freddie Wadling, Tommy Körberg, Johanna Grüssner och Lisa Nilsson, utlovar Thomas Lundin, programledare.

Thomas är kanske mest känd i Sverige som schlagerexperten som deltar i SVT:s paneler inför Eurovision Song Contest, men är också finlandssvensk programledare, sångare och skådespelare med säte i Helsingfors.

Från Sverige kan man bara lyssna på Radio Vegas program direkt ikväll, via nätet och den här adressen: http://svenska.yle.fi/ och så får man klicka sig fram. Men det är garanterat värt besväret.   

Ikväll klockan 20:10-22:00.

…en fredag i januari kan innehålla en hel bukett olika arbetsuppgifter för oss på Astrid Lindgrens Näs.

Förutom att vi som vanligt har öppet för allmänheten mellan 11.00-15.00 alltså.

Drygt halva dagen har vi varit värdar för en nätverksträff med fullmäktiges presidier och sekreterare från hela vårt län. Trettiosex nyfikna personer som blivit guidade i den stora Astrid-utställningen (bilden) och i Astrid Lindgrens barndomshem, samt utfordrade med Pasta Rigatoni med kyckling och karl-johansvamp.

Jag fick möjlighet att prata lite om vikten av att arbeta med ett så stort författarskap som Astrid Lindgrens och att påminna om att en kommun som har ett så starkt och positivt  ”varumärke” måste ha en långsiktig satsning på att ta hand om det.

I övrigt har dagen bland annat inneburit arbete och tankar kring vårt utvecklingsprojekt, några mediakontakter, slutförande av fackliga förhandlingar, möte med vår webbyrå om omgörning av vår hemsida samt försök med en liten webshop framöver. 

Och på slutet också en smula blåbärspaj, en kopp kaffe och ett försök att göra helgfint bland alla papper på skrivbordet.

Så skriver Annina Rabe i Svenska Dagbladet, apropå att det storslagna barnkulturhuset Palatset i Stockholm i går gick i konkurs, efter bara fyra månaders drift.

Konkursen har snabbt väckt till liv en diskussion om kultur, offentliga medel och privat sponsring – en  diskussion som i allra högsta grad även har bäring på vår något mindre storslagna, men ändå ack så angelägna, verksamhet.

Farhågorna om att Palatset vilade på en bräcklig ekonomisk grund har hörts länge. Möjligen kan man vara kritisk till att en privat verksamhet dundrar igång med buller och bång, trots att den långsiktiga finansieringen till en del endast byggt på förhoppningar om kommande offentliga och privata medel, och inte på färdiga avtal. Förhoppningar kan som bekant grusas, medan avtal måste hållas.

Samma kritik kan möjligen också riktas mot vårt kulturcentrum Astrid Lindgrens Näs, där vi nu också tvingas till besparingar. Långsiktigheten i finansieringen är ett problem. Skillnaden är dock att vår stiftelse och vårt bolag har skapats av Vimmerby kommun, som också äger hela verksamheten. En kommunal ägare har rimligen ett större ansvar för en verksamhet man själv har satt på fötter för medborgarnas skull, än för verksamheter som andra intressen vill driva men inte lyckas finansiera genom egna intäkter eller andra pengar.

Jag vill ändå slå fast att min starka förhoppning är att Palatset i Stockholm skall få ökat offentligt stöd i den här situationen – bland annat för att jag tror att Palatset kan bli banbrytande och nyskapande i arbetet med barns skapande kultur. Det blir i så fall kunskaper som vi alla kan inspireras och lära av.

Men den viktigare frågan ställer alltså Annina Rabe i en artikel i Svenska Dagbladet: ”Ska kulturen tvingas tigga?”. Från både statsmakterna och den samlade kommunpolitiken har de senaste åren ställts allt skarpare krav på att kultur i olika former skall finansiera sig själv, främst genom sponsring från det privata näringslivet.

Att ett prestigeprojekt som Palatset – inrymt i gamla Riksarkivets fantastiska lokaler som Statens Fastighetsverk varsamt renoverat för 207 miljoner kronor! – inte lyckas attrahera näringslivet tillräckligt stämmer till eftertanke. Vi som ibland försökt få loss några tusenlappar från det lokala näringslivet vet dessutom att det är skillnad på storstad och småkommuner.

Så här skriver Annina Rabe bland annat:

”Det ligger nära till hands att se Palatsets ekonomiska problem som ett exempel på att det här med kultursponsring inte är så lätt som det framställs av optimistiska kulturpolitiker. Enkelt uttryckt: om näringslivet inte ens vill skjuta till pengar till en till synes okontroversiell, behjärtansvärd och dessutom storslaget upplagd kulturverksamhet för barn, hur ska kulturen då kunna förväntas äska medel till mindre breda och bekväma projekt?”

”Därtill är näringslivet mindre benäget att sponsra löpande kulturverksamhet. Ett innovativt projekt eller en ny oväntad idé är alltid roligare att lägga pengarna på än den dagliga driften.”

”Palatset har allt det som sponsorer borde stå i kö för om kultursponsring vore ett realistiskt alternativ. Ändå saknas pengarna. Ändå saknas viljan hos stora delar av det svenska näringslivet. Än saknas en förenkling i skattelagstiftningen att göra avdrag för immateriella, icke tydligt mätbara värden. Men kulturen, den förväntas fortsätta att stå med mössan i hand och tigga pengar.”

Till detta kan jag själv lägga en fundering: varför är det fortfarande lättare för företag att sponsra elitfotboll och hockey än exempelvis vårt arbete med att föra vidare Astrid Lindgrens kulturarv och gärning? De företag som profilerar sin sponsring mot elitidrotten riskerar att förknippas med våld på hockeyrinkar, ociviliserade vansinnesutbrott, huliganism och en läktarkultur med återkommande inslag av hat, fylla och stora polisinsatser. Sådant borde svärta ner vilket varumärke som helst.

Men de företag som sponsrar kultur – utställningar, teater, musik, författarkvällar och andra evenemang – blir däremot alltid förknippade med det som är nyskapande, innovativt, påhittigt och berörande. Att sponsra kultur innebär inte bara reklam, utan visar också på att det sponsrande företaget vill vara med och ta ansvar för kulturarv och för vår gemensamma berättelse om Sverige av idag. Snacka om goodwillskapande!

Och dom riktigt framsynta företagen har säkert råd att investera sitt varumärke i både hockey, fotboll och en världsberömd författares unika barndomshem och museum.

Läs även: ”Bra idéer kan bli luftslott” (SvD), ”Ska offentliga medel rädda Palatset?” (DN), ”Palatset i konkurs” (DN)

FRÅGAN ÄR OM något museum eller konsthall i landet kan uppvisa en sådan kraftig ökning av antalet besök som vi gjorde i fjol? Ibland måste man få vara belåten över sina egna insatser och vi slår oss faktiskt lite för bröstet när vi nu konstaterar att vi ökat besöksiffrorna med över 40 procent!

Jag kan bara tacka mina hängivna och fantastiska medarbetare, som det är en förmån att få jobba med! Att människor talar väl om Astrid Lindgrens Näs och gärna återvänder hit är framförallt ett gott betyg åt personalens härliga sätt att välkomna alla besökare!

Vi har förstås något alldeles speciellt i grunden: Astrid Lindgren. Och utan hennes makalösa livsgärning hade ingen hittat hit. Men vi känner oss stolta över att kunna förmedla lite av hennes själ och författarskap till så många människor. Över 43.300 besök 2011, jämfört med 31.300 året innan – kolla själv på Newsdesk.

Finns det något svenskt museum eller kulturinstitution som kan matcha det?

(Bilden är för övrigt från en författarkväll med Morgan Alling – knökfullt förstås och stor succé!)

Det är alltid lika kul och fascinerande att se hur Astrid Lindgrens författarskap och gärning påverkat och påverkar människor från hela världen, nu snart tio år efter Astrids bortgång. Hon fattas oss, men finns ändå kvar.

Det är därför som vi känner oss viktiga och behövda ibland. Det är därför vi i Vimmerby och på Astrid Lindgrens Näs har en unik och meningsfull uppgift i att fortsätta visa på gamla och nya aspekter av Astrids författarskap, att kommentera och aktualisera det världsunika som Astrid en gång skapade.

DET NYA ÅRET börjar vi med att gratulera Ilon Wikland, som tilldelats

Som alla vet har Ilon illustrerat flera av Astrid Lindgrens mest älskade böcker. De kungliga pengarna är ett bidrag till Ilon-museet ”Ilons sagoland” i konstnärinnans födelsestad Haapsalu i Estland.

Här kan du läsa lite mer om Ilon Wikland.

Och här lite mer om anläggningen i Haapsalu.

Bilden på Ilon har jag lånat från Rabén & Sjögrens pressmeddelande. Foto: Leif Hansen.

DE SISTA SKÄLVANDE minuterna av år 2011 kan vi blicka tillbaka på ett oerhört spännande år för oss på Astrid Lindgrens Näs.

Vi har ökat våra publiksiffror med över trettio procent (i år har vi haft mer än 42 000 besök!). På intäktssidan har vi slagit nya rekord och framförallt – vi kan se tillbaka på en rad roliga, nyttiga och härliga arrangemang!

Fotoutställningen med lokalfotografen Janne Strömstens bilder. ALMA-prisets tillkännagivande i mars. Den fenomenale och oerhört trevlige pristagaren Shaun Tans besök på Näs i juni.

Samarbetet med Kulturskolan kring föreställningen ”En natt i maj” några sena kvällar bakom Boa. Vår mest besökta sommarutställning någonsin, ”Pettson, Findus och många fler” med en mängd teckningar och målningar av konstnären och illustratören Sven Nordqvist. Vår författarkvällar, som varit välbesökta och intressanta, med Bokens Dag i oktober som kronan på verket.

”Strategidagen” i oktober, då bland annat IKEA:s vd Thomas Carlzon utbrast att ”Det är ju det här, Astrid Lindgrens näs, ni ska satsa på i Vimmerby!”. Vår julmarknad ”Hantverksdagar på Näs” i början av december, som lockade dubbelt så många hantverkare och besökare som i fjol.

Med mycket, mycket mer smått och stort, förstås.

Glädjande är att Astrid Lindgrens Näs i större och större utsträckning blir den mötesplats som vi vill för vimmerbybor, regionen och för tillresande. En mötesplats där skolbarn och lärare kan möta nya tankar, kunskaper och utmaningar, en mötesplats och ett forum där idéer uppstår, kontakter knyts och verksamheter utvecklas.

Inför 2012 påbörjas på allvar ett nytt, vassare destinationsarbete i Vimmerby, där vi hoppas kunna spela en stor roll. Vi tar också ett nytt steg som besöksmål, i och med att Låxbo Lantkök öppnar den nya restauranten ”Lantköket på Näs” den förste mars – en stor händelse för hela Vimmerby som småländsk matstad! Och vi kan utlova fortsatt utställningsverksamhet och programverksamhet året om!

Den 28 januari 2012 är det 10 år sedan Astrid Lindgren gick bort. Trots att det gått så många år, är hon fortfarande här, mitt ibland oss hela tiden, på ett sätt som nästan ingen annan svensk konstnärlig skapare är. Det är alldeles enastående och är uppfordrande för oss alla som bor i Vimmerby kommun, ja faktiskt för hela nationen.

För Vimmerby är det viktigt att fortsätta strävandena med att bygga upp Astrid Lindgrens Näs, både för att kommunen därmed får en alldeles unik arena och för att den kompletta bilden av Astrid Lindgrens betydande författarskap och gärning ska kunna visas i framtiden.

För var ska egentligen diskussionen om barnkultur, författarskap och Astrid Lindgrens arv äga rum – om inte i Vimmerby?

 Gott Nytt År!