Kultur i periferin

Barbro Lindgren, Suzanne Osten, Arne Ruth m fl skriver en debattartikel i SvD idag, om behovet av en större satsning på kultur i skolan. Läs den – bland annat för att den pekar på den kulturella undernäring som finns i landsorten.

Vimmerby är en av de små kommuner som trots allt satsar en del på kultur, även om det i ärlighetens namn mest är en automatisk följd av Astrid Lindgrens livsgärning snarare än en hängiven och medveten lokal kulturpolitik.

Vår förhoppning är att Astrid Lindgrens Näs framöver ska få en roll som inspiratör och arena  för elever och lärare från skolorna i närområdet. Men jag önskar ändå att fler i skolans och politikens värld upptäcker den dynamik som finns i kultur. Jag är exempelvis förvånad över att berättandet, skrivandet och läsandet inte har större plats i undervisningen i en kommun som Vimmerby, med ett världsberömt författarskap som lokal inspiratör. Gymnasiet borde väl exempelvis ha ett skrivar- eller författarprogram, för unga människor som är nyfikna på skrivandet i alla dess former?

Varför är det så vanligt att man i kommun efter kommun drömmer om idrottsgymnasier, men så ovanligt att man vill ha ett kulturgymnasium?